 |
| FERDINAND LUNDQUIST 1964 Ett fint gammaldags varuhus. (Idag är det NK) År 1964 fanns det 900 anställda enligt företagets jubileumsskrift, där dessa bilder kommer ifrån. Det låter nästan ofattbart med så många anställda i ett enda varuhus.  |
 |
| Idag är dessa tjejerna pensionärer och går på kurs för att lära sig Internet. Kanske de känner igen sig? |
 |
| Personalen hade alla samma sorts rockar eller klänningar med löstagbara vita kragar som kunde bytas ut och tvättas. Då behövde man inte tvätta hela plagget. Här förevisas moderna kappor (inte persianpälsar som jag skrivit tidigare). |
 |
| Inga damer i långbyxor inte. |
 |
| På den tiden satt expediten på en liten pall och hjälpte till att snöra skorna. Idag får man sitta på en pall någonstans (ofta i en gång där alla går förbi) i skoaffären och själv ta på sig skorna och hoppas på det bästa. |
 |
|
På skylten längst bak från
avdelningen husgeråd står det stolt: Teak i stor sortering.
Teak var det moderna träslaget på
50-60-talet. Det var kolossalt modernt och vi upplevde en verklig teak-frossa. TV hade precis introducerats i våra
liv och det gick bra för Sverige. Vi längtade våldsamt efter det moderna.
Det gamla låg alldeles för nära för
att man skulle en önskan att bevara gamla byggnader och beklagligt nog rådde det
ett rivningsraseri i Göteborg. Men framtidstron och "det nya" och
"det moderna" berusade och förblindade oss.
Den moderna skandinaviska designen
slog igenom i hela världen och där dominerade teak. Och det leder oss tillbaka
till Ferdinand Lundquist där man bland annat kunde köpa teak-brickor till att
servera smörgåsar på. Ofta direkt på brickorna. Furu förekom inte alls då, det kom senare. Bara
teak. Det var så modernt!
Det är dessa små och stora brickor vi
idag hittar på loppis för några tior. De var faktiskt gjorda i Sverige av importerad teak.
|
 |
|
Varför alla dessa plastbaljor och
hinkar mitt i det fina varuhuset? Är det något att visa upp med stolthet?
Bilden är från 1964 då Ferdinand Lundquist (som blev NK 1971) firade sitt
hundraårsjubileum. Då var plast något nytt och fint. Och kunde bara köpas där.
Och därför stoltserade man med sin plast. Därför sattes plastbyttorna i centrum
av lokalen när fotografierna togs för den lilla jubileums-skriften.
Det kan vara intressant att komma
ihåg att på den tiden sålde järnhandeln endast verktyg och skruvar. Inget
annat. Inga plastartiklar, brödrostar eller adventsljustakar.
Det fanns inga stora matmarknader
utanför stan. Bara mindre speceriaffärer som sålde specerier, konserver, öl och
annat. Det fanns speciella butiker för frukt. Det fanns charkuterier när man
ville köpa kött. Man köpte fisk i fiskaffärer. Sybehör i sybehörsaffärer. Färg
köptes i färghandeln. Parfym i parfymbutiken. Därför såldes det plasthinkar och annat på varuhuset.
|
 |
| På Ferdinand Lundquist sydde man upp gardiner för kunderna och på möbelavdelningen fanns många anställda som klädde om möbler och renoverade dem. Det måste ha varit väldigt mycket anställda, ja de hade ju totalt 900 anställda. |
Till SIST: NÅGRA FILMER:
Ta nu en titt på Göteborg som det såg ut samma år, 1964
Se på filmen (15 minuter) om Göteborg
Se även filmen från 1964 om det gamla Masthugget på väg att försvinna
Se också vad som byggdes istället: Reklamfilm 1969 från Riksbyggen
Se även filmen från 1964 om det gamla Masthugget på väg att försvinna
Se också vad som byggdes istället: Reklamfilm 1969 från Riksbyggen
Trevligt att känna igen sig, med lite tur hade man kunnat fastna på en bild :-)
SvaraRaderaJa det var tider det ... när man gick på "Ferna Lundquist" ... på Lôda fômidda :)
SvaraRaderaDär travade man upp och ner många gånger. Fantastiskt att se de gamla bilderna, inte minst skivavdelningen där jag var kund ibland på 60-talet. Fanns det inte där så var det bara att gå ner till Waidele
SvaraRadera/HP
De som förekommer på fotografierna var alla anställda på Ferdinand Lundqvists. Min make är med på bild nr två.
SvaraRaderaHej,
RaderaDet var intressant. Alla ser så väldigt prydliga ut, som man gjorde på den tiden. Ibland saknar jag mina mostrar och andra "tanter"som alltid var snyggt klädda i hatt och annat. De var sig själva, försökte inte vara något annat.
Det är väldigt många som besöker denna sidan. Lämna gärna en kommentar.
Leif Södergren
Fråga ivan: Vad gör plasthinkarna där i Ferd Lundkvists fina affär? Jo det var ju det att de kom ju då som ett helt nytt material och man trodde att det bästa fanns i dessa plastvaror. Men vi vet bättre numera att de stora plastmolekylerna är svåra att bryta ner och kräver energi att göra om till något annat eller som man gjorde på den tiden slängde dem i soporna när de gick sönder. Slit och slängtiden kom ju samtidigt med engångsförpackningar osv... En fördärelig tid som var svår att bemästra pga att all prosily i cafér osv också togs bort och engångsmuggar kom istället, vilket gav oss bergshögar av skräp istället och konstnärer och glasblåsare samt porslinsframställare fick gå arbetslösa....Så plast var ett nytt material som affärerna tog till sig och sålde som något fint!
SvaraRaderaFantastiskt roligt att se bilderna men inte är det persianpälsar väl? Det ser mera ut som tweedkappor.
SvaraRaderaHej,
RaderaJa du har nog rätt, jag skall ändra i texten.
Min farmor Hildur jobbade här och sedan på NK, på heminredningsavdelningen. Hon gick i pension 1977 och dog idag nästan 108 år gammal. Var mycket stolt över sitt jobb! Var kommer dessa bilder ifrån? Kan man hitta fler?
SvaraRaderaHej Marie,
SvaraRaderaKul att du berättade om din mormor. Fantastisk ålder! Det var nog ett väldigt bra företag att arbeta på. Ägdes av koncernen Turitz på senare år. Det fanns betydligt mer expediter runt om på avdelningarna på den tiden och så fanns de en syverkstad och möbel-omklädsel mm - som framgår av bilderna som är från ett jubileumshäfte 1964. Det finns nog mer bilder någonstans, men detta var ju bilder till företagets jubileum. Undrar om de som fotograferats var anhöriga? De ser alla verkligt propra ut, men det var ju så på den tiden. Det är väldigt många som besöker dessa bilder så det var bra att jag hittade det lilla häftet på Holmens Marknad i Gullbergsvass för många år sedan. Det är säkert många fyrtiotalister som surfar och har hittat hit. Skriv gärna en rad!
Jag ser från tidigare kommentarer att det var anställda på företaget med på bilderna - det hade jag glömt bort.
SvaraRaderaMin mamma jobbade där i 30 år. 1956 till 1986 Minns denna tid dom barn var jag bäldigt stolt övet min mamma som jobbade på denna fina affär ��
SvaraRaderaSom en liten flicka från landet var det en stor upplevelse att med pappa och mamma besöka Göteborg. I besöket ingick att att hänföras av allt vackert och stort på Ferd. Lundquist . Jag kommer aldrig att glömma de vackra damerna som arbetade på parfymavdelningen. Att man bara kan finnas en sådan skönhet!
SvaraRaderaDet var en underbar kommentar - den säger så mycket.
SvaraRadera