18 feb 2012

JOHN NONNEN MED FAMILJ PÅ LISEBERG

Det talas ofta om systrarna Nonnen på Liseberg, men de hade aldrig kommit dit om det inte varit för pappa Johns intressanta liv. Det låter nästan som en berättelse av Charles Dickens: Den fattige pojken i Liverpool, tas hand om farbrodern som är borgmästare i Bremen. Där får han en uppfostran och senare får han anställning som bokhållare på ett välkänt handelshus. Som seden var, bodde bokhållaren hos ägaren till handelsfirma som hade 11 barn och John blev en av dem och mycket omtyckt. Han blev bästis med en av sönerna (Abraham Robert Lorent) och gifte sig med en av flickorna (Anna Mathilda Lorent) i familjen. Han blev sedan delägare i firman och mycket förmögen. Men hur kom han till Sverige och Göteborg? Jo det var Napoleons förtjänst.

Napoleon var i krig med England och hade invaderat Tyskland och det var inte så populärt att vara engelsman då. Dessutom var Napoleons soldater inkvarterade i många av husen och det var störande minst sagt. Så sonen Abraham Robert gav sig iväg norrut och hamnade i Göteborg och etablerade ett sockerbruk på Klippan. När sedan John med familj kom till Göteborg för att senare åka till England, beslöt han att investera sina pengar i Abraham Roberts företag. Det var ju faktiskt i Abraham Roberts familjs firma som han tjänat ihop sin förmögenhet. Och det ansågs vara klokt. Blev då John med familj fast i Göteborg? Nej.

Han lämnade sina pengar i företaget och åkte till London med familjen där de bodde i 10 år och levde gott på investeringen i Göteborg och ägnade sig åt sina intellektuella intressen. Men, när Napoleonkriget var över blev det sämre förtjänster för Abraham Roberts sockerbruk, portertillverkning i Göteborg, så John var tvungen att flytta med familjen till Göteborg för att hjälpa till i företaget som ju inte gick så bra. Annars hade han ju riskerat att förlora sina pengar. Barnen var inte alls roade av att lämna att stimulerande London och komma till Göteborg som ju inte hade några universitet eller större intellektuell stimulans. Och John som inte hade tänkt att hålla på med affärer längre, fick börja jobba med företaget. Så flytten hit var inte speciellt frivillig.
De bodde först inom inom vallgraven och hyrde ett ställe på landet som hette Liseberg. De kom senare att köpa det och bodde där året runt.

Så här såg infarten till Liseberg ut när Nonnens bodde där. Grindstugorna var faktiskt två flyglar från boningshuset som de flyttade dit.
De två boningshusen finns fortfarande kvar än idag (det större kallas Värdshuset) och det är ju väldigt värdefullt. Husen ligger väldigt nära varandra, men man tror att det större var byggt för att ersätta det mindre som skulle rivas, men det blev aldrig så.
Det var faktiskt praktiskt -- när dottern Fanny gifte sig, flyttade de in i det mindre huset, och på ålderdomen hade de kvarvarande  systrarna gott sällskap av hyresgästerna som bebodde det mindre huset.

Här bodde familjen Nonnen. Idag är det "Värdshuset"och där vi står ungefär där Stora scenen är idag.
De stora granarna gav välkomnande skugga under sommardagarna. Folk hade ju mycket mer kläder på sig då och behövde svalka. 

Döttrarna tecknade mycket, både hemma och borta, det fanns ju inte kamera då, så man tecknade istället, om man hade talang.

Familjen hade med sig mycket fina mahogny möbler och böcker från England

Hemmet var mycket trivsamt och familjen hade stort umgänge. Döttrarna Nonnen drev så småningom en skola på Liseberg. De var både praktiska, intellektuella, påhittiga och mycket omtyckta. Livet här påminner om systrarna Bronte och Jane Austen och hennes syskon.
Wedgewood koppar med enblem J.N

Barnkammaren på Liseberg
Här är barnen lite äldre. Akvarell av äldsta och gifta dottern Fanny Nonnen-Morgan (gift med den engelske prästen i Göteborg)
Äldsta dottern Fanny Nonnan-Morgan

Sonen Edward Nonnen köpte herrgården Degerberg och startade Sveriges första lantbruksinstitut.

Dottern Mary som barn

Dottern Mary Nonnen

Dottern Emily Nonnen som var konstnär, författare och översättare samt lärarinna.

Porträtt målat av Emily -- hon  hade många uppdrag och ställde ut. 
Bilder från Göteborgs Historiska Museum

HÄRLIGT GAMMALDAGS

Jag hittade den här bilden på Regionarkivet och på något sätt är den så härligt gammaldags, för vem spelar dragspel nuförtiden, och så många på en gång? Jag vet att Liseberg hade en dragspelsorkester för länge sedan. Byxorna är ju fina också!

13 feb 2012

STACKARS HUSMOR!

När jag var barn på femtiotalet, var min mamma "husmor" och fick hushållspengar av min pappa. Det var så det var. Mamma hade inte någon kassabok, men det hade däremot vår granne under oss, doktorinnan T. Jag såg kassaboken i handen på henne när hon dividerade med Anna Palm, en av de många tanterna som hade gottaffärer i området. Doktorinnan T. var nog rätt pedantiskt lagd. Varje vår och höst stod hon på borstbalkongen och borstade som bara sjutton makens byxor och kavajer. Alla fickor vändes in och ut och på våren sprutades alla kläder med malmedel och placerades i en malgarderob. Numera är tydligen yllekläder redan impregnerade.  Denna kassabok är från 1922, och hade säkert tilltalat doktorinnan T.

Detta är tydligen den sorts mat som fanns att köpa. Då köpte man saker i olika butiker, så det var  lätt att bokföra. Tänk idag när vi har allt på ett och samma kvitto.
På högersidan finns ANDRA UTGIFTER och det är de som är intressanta att kika på.
Denna husmodern måste ha sytt mycket själv, eller låtit andra sy för henne.
Vollmers förekommer ofta under NÖJEN och DIVERSE. Kan det ha varit en restaurang ?

Detta höll väl husmodern sysselsatt....
Här har hon räknat ut alla utgifter för 1922. Och där i högra hörnet står en kommentar.
SLÖSAKTIGT har någon skrivit. Tack för det du!







11 feb 2012

MARY NONNEN PÅ LISEBERG - MÅNGA TALANGER

Jag blev glad när jag snubblade över denna teckning (från Regionarkivet) av Mary Nonnen som ju en gång i tiden bodde på Liseberg med sin familj. Helena Werner på Regionarkivet har skrivit mycket trevligt om henne:

"En av de mångbegåvade systrarna på landeriet Liseberg i Göteborg var Mary Nonnen (1808-1903). Hon ägnade sig bland annat åt att undervisa i den privatskola som systrarna hade på Liseberg, men hon arbetade också som trädgårdsmästare och planerade och vårdade ägorna kring landeriet Liseberg. Under hennes ledning odlades havre, frukt, grönsaker och blommor till försäljning. Hon var även amatörarkitekt, vilket framgår av en ritning från 1857 till ett tvåvåningshus som kom att kallas Lisetorp, och som hörde till Lisebergs landeri. Det låg på Örgrytevägen 5. Lisetorp hade från början varit magasin och legat på berget: "

Karta och text från Regionarkivet
"Man promenerade ut över berget, och redaktör Hedlund fick syn på ett gammalt magasin, som stod till ingen nytta. Han hade alltid goda idéer och förslag och påpekade genast, att de borde flytta byggnaden närmare landsvägen och inreda den till tvårumslägenheter att hyra ut. Mary insåg att detta var en god och praktisk plan och beslöt att följa rådet. Hedlunds intresse för saken gjorde, att han en annan dag åter kom ut och hjälpte Mary sätta upp kontrakt med en bonde, som skulle vara byggmästare, och så blev det gamla magasinet förvandlat till Lisetorp med åtta små våningar, som blevo en god inkomstkälla för systrarna. (Nonnen, E. "Systrarna på Liseberg, Kabusa, Göteborg 2008 s. 165)"
Läs mer om huset  här.
Barnen Nonnen på Liseberg. Från vänster:Anne, Charlotte, Emily, Mary och Edward.
Efter akvarell av den äldsta och gifta systern Fanny.
från Boken om Liseberg av Erik Bergendahl 1947

6 feb 2012

ALLA VILL BERÄTTA...


Jag blev så glad när jag fann Olger Plateruds minnen på nätet. Kul att det inte bara är yngre som vill uttrycka sig digitalt. Olger är född 1917.
Holger har mycket han vill berätta om:
-- Torghandel och var och hur de handlade. Något att tänka på när vi åker och storhandlar i vagnar lika stora som barnsängar. Numera säger man inte mer än hej till kassapersonalen. På Olgers tid innebär handlandet många sociala kontakter med en mängd människor som man kände väl.
-- Vad för slags kläder de hade på sig. Då fanns inte billig arbetskraft i Asien som sydde kläder för oss.
-- Liseberg
-- Landerier i Göteborg

-- Göteborgsutställningen 1923
-- Export utställningen 1923
-- Planering av utställningen 1923
-- Historiska utställnigen 1923

-- Burgårdens koloniområde
-- Affärerna kring Berzeliigatan. Tänk ett sådant utbud på affärer det fanns då:


Sten Sturegatan17Speceriaffär
MjölkaffärFlyttade hit från nr 19
Sybehörsaffär
21Kafe SiljanÖlkafe
Berzeliigatan17Köttaffär
Mjölkaffär
19BageriLisa Sandbergs thebrödsbageri
Kemikalieaffär
PälsvaruaffärFlyttade1928? Från Vadmansgatan
SpeceriaffärWickman & Stillström (Firma med fyra special-affärer). Föreståndare, ett biträde, kassörska och två springpojkar, Madralli och Ryberg (värvad K3)
23SpeceriaffärHagbergs. Köptes av Klituppen på 50-talet
14Bageri
Skomakeri
16GlasmästeriÄgare Clas Lindqvist. Bodde i huset. Hade kolonin mitt emot vår. Flyttade vid 30-talets början till Västergatan (större lägenhet och större affärslokal).
18Kafe
22KaramellfabrikSandbergs syrliga svalkar. Gänget handlade ofta där på lördags-kvällar för då var det billigt. Sandberg var oftast full. Han söp upp affären (konkurs)
26SpeceriaffärKonsum
Hedåsgatan5Munkfabrik1930. Vi kunde köpa skadade munkar billigt.
13Köttaffär
15Skomakeri
BageriMatbröd
17KlädesaffärArbetskläder mm på avbetalning. Ägare Jonsson. Sonen Bertil övertog rörelsen och startade möbelfirman Ivanoff och Jonsson med lokaler i alla hörnhusen.
6Speceriaffär
14Cigarraffär
22Tvättinrättning
MöblerJonsson
Skomakeri


Speceriaffär

30 jan 2012

NYTT HOTELL I STA'N

CLARION HOTEL POST heter det nya hotellet i Göteborg. Det ligger på Centralstationen. Byggnaden var en gång centralpost i Göteborg. Se invigningen.
Det var en oerhört påkostad byggnad som byggdes i nyklassicistisk stil 1925 (två år efter världsutställningen i Göteborg). Här finner man den nationalromantiska påverkan i materialet: svenskt tegel i fasaden, svenskt skiffer till taket och svensk granit samt genuint hantverk  överallt. Notera det nyklassicistiska intresset för "bruket av ordningar (fristående kolonner eller pilastrar),pedimententablementfriser och klassiska dekorornament." (Wikipedia)

Nya skulpturer på höga stålstänger tillhör hotellet.
Den nya ingången med guldmosaik  kanske inte riktigt hör ihop med de nationalromantiska ideerna om inhemska material, men guldmosaiken försvinner nästan mot det gula teglet. 

Någon gillar guld i detta projektet, det finns nämligen en enormt lång guldsoffa i baren också, se nedan. Kanske lite överrumplande och ovant, men definitivt lite nyttigt för de som gillar minimalism och alltför mycket vitmålade möbler.
Det är roligt att denna pampiga byggnad fått ett liv igen.

 Här är en utplattad postbil på väggen. Inredningen är mysig och välkomnande - inga otrevliga lysrör. Det enda som glittrar är den stora disken i kristall nedan.
Disken är av kristall från Kosta-Boda och ju ganska fantastisk. 
Denna lokal som kan användas som konferensrum eller matsal var tidigare postkontor.
Bild från http://www.thenewfaceofgothenburg.com/
Swimmingpool på taket
Bild från http://www.thenewfaceofgothenburg.com/
Hur bygger man en kub som skall passa ihop med det gamla huset? Arkitekten lär ha försökt med skiffer på fasaden för att repetera takskiffret i det gamla huset, samt annat, men det liksom märks inte. Tack för försöket herr arkitekt. Lika bra att bestämma sig för att tycka om kuben för den behövs ju för hotellrummen. Det är ju underbart att den stora kolossen på Centralstationen äntligen vaknat till liv - och vilket liv!
Verkligen mysig och orginell inredning. Inbjudande. Sveriges längsta guldsoffa? Jag skulle aldrig skaffa mig en guldsoffa, men jag kände mig oerhört "hemma" och ville slå mig ner.
Kul bokhylla.