4 feb. 2016

GÖR HEMTJÄNSTEN STATLIG


Hemtjänsten ett lotteri
Hemtjänsten i Sverige är ett lotteri beroende på vilken kommun man tillhör. Det finns mycket bra hemtjänster på många orter, men många kommuner missköter sin hemtjänst och underminerar äldres hela trygghet och äventyrar deras liv och hälsa. Ett föredömligt exempel är Sundsvall där man arbetar i små team där vårdgivare och vårdtagare lär känna varandra. Men i andra kommuner som Göteborg har kommunen utvecklat en kultur av anonymitet där vårdtagare kan träffa upp till 40 olika personer i månaden, ibland mer. 

En kultur av anonymitet
Arbetsiden planeras av en dator. Varken vårdgivare eller vårdtagare vet  från den ena dagen till den andra hur schemat blir dagen därpå. De anställda sjukskriver sig ofta vilket resulterar i vikarier och ännu mer nya ansikten hos vårdtagarna. Är det för mycket begärt att äldre svenskar skall få besked om vem som kommer till dom dagen därpå? Skall kommuner verkligen få lov att inrätta  äldre människors hem till något slags “allmänt torg” där “främmande” människor kommer och går utan minsta hänsyn till individen som bara råkat bli gammal och bara råkat behöva samhällets hjälp? 

Hemtjästen ansvarig för sjukvård
Alltfler svårt sjuka och multisjuka vårdas i hemmet och hemtjänsten utför en stor del av hemsjukvårdens uppgifter. Det finns risker att många av hemtjänstens personal, av vilka många är vikarier som strömmar in i allt större skara, inte hinner utbildas och inte klarar av patienternas medicinska utrustning. Det tas alltför många genvägar av okunnig, stressad och desperat personal. Alla fel och missar (avvikelser) rapporteras inte.
Hemtjänstens personal skall dessutom vara observanta på patientens reaktioner i relation till medicinerna och rapportera till hemsjukvårdens sjuksköterskor men det fungerar inte om en skara av upp till 40 olika individer från hemtjänsten (en del nya och med varierande utbildning) skall göra det. Resultatet kan bli att sjuksköterskor och läkare inte kommer till patienten.

Vård eller vanvård i hemmet?
Summan av detta är att patienten dels upplever osäkerhet och otrygghet när de möter upp till 40 nya människor (fyra fotbollslag!) från hemtjänsten per månad, dels riskerar att inte få rätt medicin, dels riskerar att bli “medicinskt övergivna”. Det som av politiker utmålats som “vård i hemmet” kanske i vissa fall tyvärr bli “vanvård i hemmet”. Idag "kostar" det nämligen inget inget att bryta mot Socialtjänstlagen, Socialstyrelsens normer och IVOs tafatta tillsägelser. 

Staten kan ta över hemtjänsten
Regeringen borde ge en klok, orädd och dynamisk person som Inga-Britt Ahlenius (tidigare chef för Riksrevisionen) uppdraget att göra en inventering av Sveriges olika hemtjänster. Efter en analys vet man vilket arbetsätt som fungerar bäst. Därefter kan staten ta över hemtjänsten och därmed sätta  en enhetlig norm för Sveriges alla hemtjänster.

-----------------------------------------------------------------
Leif Södergrens artiklar:
- Kriget mot svenska pensionärer
- Bristfällig elektronisk information inom sjukvården
- Korttidsboende - Nej Tack!
- Vår svenska åldersfixering
- Komromissa inte med hemsjukvården
- Gör hemtjänsten statlig
- Funderingar på akuten

3 feb. 2016

FUNDERINGAR PÅ AKUTEN


Inte första gången oå akuten
Jag har suttit på akuten förr. Båda gångerna tog det runt nio timmar innan någon tog hand om min nittioåriga mamma. Mitt i dagens otåliga samhälle där allt skall gå så fort stod tiden plötsligt stilla. Det kändes overkligt och galet, ineffektivt och inhumant. Men det var bara att “gilla läget” och vänta på mammas tur.

Bara nio timmars väntan
Kanske mamma hade tur som “bara” fick vänta i nio timmar. En kvinnlig taxichaufför berättade att hon hämtat en medtagen nittioårig kvinna som suttit på akuten på Sahlgrenska i tjugofyra timmar. Efter tjugofyra timmars väntan kom beskedet att sjukhuset inte hade tid med henne och hänvisade henne till akuten på Mölndals sjukhus. En sköterska på en geriatrisk vårdavdelning på Sahlgrenska sjukhuset har berättat för mig hur många äldre patienter brukar anlända från akuten, hungriga, förvirrade, uttorkade och med avföring i underkläderna. 

Vad är det för fel på oss svenskar egentligen?
Ett land som behandlar sina äldre på detta sätt - kan man kalla det för ett civiliserat land? Vad är på gång när en befolkning kan visa sympati för människor i nöd i olika delar av världen men samtidigt uppvisar en märkligt brutal känslokyla vad gäller de egna äldre? Det sägs att det går bra för Sverige och att vi har råd med vår välfärd, men är det meningen att vissa åldersgrupper inte skall åtnjuta vårt välstånd? Många styrande i sin avskärmade självupptagenhet vill inte höra och se våra äldre. Vad är det för fel på oss svenskar egentligen?

Akuten måste vara obekväm
Tyvärr finns det en risk med att göra livet alltför “angenämt” på akuten. Den obekväma tillvaron med lång väntan har en avskräckande effekt. Annars skulle folk komma i onödan. Många vårdcentraler har månadslånga väntetider och ibland inga akuttider. De försöker ibland “komma undan” genom att hänvisa sina patienter till akuten. En del äldre hamnar ofrivilligt och ofta i onödan på akuten när vårdcentralernas hemsjukvårdsläkare vägrar göra sina ålagda hembesök. Ett läkarbesök med utskriven medicin hade kanske varit allt som behövdes men istället körs de äldre till akuten med lång väntan och onödigt lidande. 

För många huvudmän som sparar på olika håll
Det är så här det blir när det finns två vårdgivare (kommun och landsting) som på var sitt håll sparar in på de äldres vård och omsorg. Den avgående chefen för Socialstyrelsen Lars-Erik Holm, ifrågasatte nyligen i en DN intervju de många olika aktörerna inom vård och omsorg och därmed det kommunala självstyret. När man ser hur kommun och landsting inte samarbetar och hur de på ett vettlöst och oanständigt sätt tycks tävla med varandra att genomföra inbesparingar där just äldre, sköra sjuka drabbas - då förstår man vad han menar. 

Hemsjukvårdens sköterskor i Göteborg förväntas att leva på en reducerad budget varje år utan en fråga från kommunens sida hur många patienter de verkligen har. Samma sköterskor skall samarbeta med landstingens läkare där besparingar också görs utan att verkligen se till patienterna. Förr fanns ett väl fungerande samarbete mellan kommun och landsting i Väster som levererade god hemsjukvård för de äldre. Men det kostade. Landstinget splittrade det fina samarbetet och drog in läkarna. Plötsligt skulle de läkare som hade inbokade patienter på vårdcentralerna sköta de krävande hembesöken. Ofta vägrade läkarna att komma. Ett av offren var min mamma som dog av dubbelsidig lunginflammation. Den enda läkare som undersökte henne var en obducent, men då var hon ju död.

Omorganisera sjukvården
Förmodligen blir det ingen riktig ordning på vare sig akuter, vårdcentraler eller hemsjukvård innan vi får en enda vårdgivare. Sjukvården  måste omorganiseras i sin helhet. Men innan dess måste vi verkligen ta oss en funderare - kan vi inte hantera äldre människor på ett mer humant sätt på akuten?
Leif Södergren