Jag har egentligen aldrig tänkt på denna skulpturen förrän den hamnade bland blommorna. De fina blommorna i olika blå nyanser framhäver nu den gamle prästen
Peter Wieselgren. Till och med kajan på soffan verkar intresserad. Och de ståtliga träden, som ju alltid funnits där, men som man kanske inte tidigare lagt märke till, ger ett fint perspektiv till det hela.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar