Detta är en meny från restaurang Gillet i Uppsala som några studenter skickat som vykort till en annan studentkamrat som var inkallad, och som de önskar kunde vara där.
Det är den 10 december 1939 (de har ätit lunch som enligt menyn kostade 2 kronor). Och dessutom druckit ett antal snapsar. Klockan är 15.05 står det på vykortet så det har varit en lång lunch.
Vi vet allt detta eftersom det finns ett vykort av papper. Och för att någon valt att spara det. Så tanken infinner sig -- hur mycket av det vi skickar elektroniskt sparar vi? Det tål att tänkas på.
Man kan ta en print och sätt in i en pärm, om det är något speciellt man vill minnas. Man vet aldrig när hårdisken pajar, när det inte finns några elektroniska spår kvar. Alla minnen och fotografier på Facebok ägs ju dessutom av någon annan...
En sak är säker, ju äldre man blir, desto roligare är det att minnas.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar