Charlotta Hanner Nordstrand har skrivit en fin artikel med titeln: "Kvinna och Konstnär i Göteborg under 1800-talets slut och 1900-talets första årtionde" (Göteborg Förr och Nu - Göteborgs Hembygdsförbunds Skriftserie XXXIV -2012)
I vårt frigjorda samhälle arbetar kvinnor idag som konstnärer och designers i bloggar och globala nätverk på ett helt annat sätt än förr. Förr kunde kvinnliga konstnärer förnedras genom att vissa av deras tavlor plockades ned på Konstmuseet och tavlorna (illvilligt) placerade/visade på ett annat, mindre prominent ställe i staden. Kvinnorna skulle minsann läras att inte "ta plats".
Artikeln är intressant, mycket fakta för den vetgirige, intressant för mig som alltid är intresserad av den konstnärliga familjen Nonnen på Liseberg. Men det var ju inte precis arbetarkvinnor som utmärkte sig som konstnärer - det var mest välbärgade.
Det som slog mig när jag läste artikeln var detta porträtt av CHARLOTTE MANNHEIMER(1866-1934) Porträttet av Fru Fernanda Nylund skalar bort alla barriärer mellan åskådaren och den porträtterade kvinnan. Där är hon bara! En ung, frisk och vacker kvinna som lutar sig fram emot dig och liksom tittar rakt in i din själ. Det var kanske för utmanande för herrarna på den tiden?
 |
| CHARLOTTE MANNHEIMER (1866-1934) av Fru Fernanda Nylund. Detalj |
 |
| CHARLOTTE MANNHEIMER (1866-1934) av Fru Fernanda Nylund Göteborgs Konstmuseum GKM 104 125,3 cm X 79,5 cm |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar