NOSTALGI: JANI KERAMIK FRÅN LAHOLM

Jani Keramik 1949-1970

Jane Wåhlstedt som under perioden 1944-1949 varit anställd vid Laholm Keramik, väljer att starta egen tillverkning 1949 under namnet Jani Keramik tillsammans med maken Nils Larsson. Namnet "JaNi" är en kombination av begynnelsebokstäverna i deras respektive förnamn.

Jani hämtade sin inspiration vid utlandsresor och 1951 införde hon den s.k. Sgrafittotekniken. Hennes förkärlek för starka färger, mörka ansikten och bilder från växtriket återkom i keramiken. Produktionen blev mycket populär och såldes runt om i hela världen. Verksamheten läggs ner 1970. Vid Jani Keramik arbetade totalt ett 20-tal personer genom åren. (texten och fotografiet tagen från Signaturer.se)

Jani Keramik 1949-1970

Jane Wåhlstedt som under perioden 1944-1949 varit anställd vid Laholm Keramik, väljer att starta egen tillverkning 1949 under namnet Jani Keramik tillsammans med maken Nils Larsson. Namnet "JaNi" är en kombination av begynnelsebokstäverna i deras respektive förnamn. 

Jani hämtade sin inspiration vid utlandsresor och 1951 införde hon den s.k. Sgrafittotekniken. Hennes förkärlek för starka färger, mörka ansikten och bilder från växtriket återkom i keramiken. Produktionen blev mycket populär och såldes runt om i hela världen. Verksamheten läggs ner 1970. Vid Jani Keramik arbetade totalt ett 20-tal personer genom åren. (texten och fotografiet tagen från Signaturer.se)

Jani hämtade sin inspiration vid utlandsresor och 1951 införde hon den s.k. Sgrafittotekniken. Hennes förkärlek för starka färger, mörka ansikten och bilder från växtriket återkom i keramiken. Produktionen blev mycket populär och såldes runt om i hela världen. Verksamheten läggs ner 1970. Vid Jani Keramik arbetade totalt ett 20-tal personer genom åren.
(texten och fotografiet tagen från Signaturer.se)

Salt, socker och peppar

Tupp ljusstake

Askfat fanns det massor av på femtiotalet, de stod överallt.

HÄRLIGT ORIGINELL

Ibland blir jag riktigt deppig när jag ser en sådan enorm likriktning i samhället. I skolan mobbas de som sticker ut om de är det det minsta annorlunda och sedan sitter rädslan kvar -- få vågar riktigt sticka ut med något riktigt orginellt. När man tittar bland hus och lägenheter till salu dominerar det vita och svarta, även här en oroande likriktning. På gatan är det också väldigt likriktat. 

Bilden från Advanced Style 
Då är det kul att se hur en oirginell person (Christina Vierai New York) vågar ta ut svängarna och är dessutom riktig påhittig -- i video-klippet nedanför berättar hon hur man kan återanvända ett par gamla shorts till en jacka och annat...

Bilden från Advanced Style

ICA: NÄR KOMMER UNDERHÅLLNINGEN?

Så här fint lät det när shoppare i London fick njuta av italiensk opera. Kan vi vänta oss något liknande på ICA någon gång tro?

TULPANER SOM INTE GÅR HELA VÄGEN

Tulpaner är som vackrast när de slår ut.

Men de tulpaner man köper nuförtiden slutar ofta på detta sättet.
De slår aldrig ut.
Är det något med sättet de hanteras? 

Det är bara på äldre tavlor som man kan få se riktigt vackert utslagna tulpaner nuförtiden.

SÄRÖ KYRKA -- MISSA INTE DENNA PÄRLA

Det är många som besöker Särö Västerskog och restaurangen Blomstermåla på Särö,men hur många har sett den fina dekoren i Särö kyrka? Det är en liten kyrka byggd 1922 av privata insamlade medel. Säröborna tyckte att de ville ha en kyrka på nära håll, det var för långt till Släps kyrka. Arkitekten Allan Berglund bodde själv på Särö. Läs mer på kyrkans hemsida. 
Bilden ovan är härifrån.

Kyrkans yttre är i 20-tals klassicism

Kyrkans fantastiskt fina dekor är utförd av göteborgskonstnären Brocke Blückert.

DEN FÖRSVINNANDE MEDELKLASSEN -- DET SOM HÄNDER I USA HÄNDER ÄVEN I GÖTEBORG

Klyftorna mellan de mest välbeställda i samhället och vanliga människor har ökat i Sverige men speciellt i USA. Jag önskar att Göteborgs-Posten som har en egen USA-journalist kunde presentera en sådan fin redogörelse som Rachel Maddow på MSNBC gör nedan. Vad som händer i USA, händer ofta i Sverige i mindre skala. 

Tendenser utomlands som kan anknytas till vad som händer i Sverige, eller rentav Göteborg är intressanta ämnen för läsarna av en svensk tidning. Därför hade det varit intressant om Göteborgs-Posten bevakat hur fackföreningar i USA bekämpats de senaste tre åren, hur löner hålls nere generellt, hur lågavlönade protesterat och rent av vågat strejka utan att vara fackligt anslutna. Det har varit väldigt mycket protester (miljontals). Det har varit folkomröstningar. Väldigt mycket väsen, men lite skriverier. Det är på mer liberala TV-stationer som MSNBC i USA som sådant här diskuteras.

I detta inslaget talas det om hur enormt bra det går för amerikanska företag och hur lönerna för de anställda samtidigt stagnerat och minskat sedan 1970

Här ser vi hur företagens vinster (rött) ökat dramatiskt, men folks löner(blått) har gått ned sedan 1970.

Läs nedifrån:

-Folk tycker att de mest välbeställda 20 procenten borde äga runt 30 procent av samhällets välstånd.

-Folk tror att de mest välbeställda 20 procenten äger runt 60 procent.

-Men verkligheten är denna:  de mest välbeställda 20 procenten äger runt 85 procent av samhällets välstånd. Det är en enorm snedfördelning.

I hatkampanjer mot president Obama, har han (högst felaktigt) utmålats som  en radikal socialist  Men företagen har blomstrat och åtnjuter många skattelättnader och förmåner under honom. Presidenten har inte lyckats med någon inkomstfördelning heller.

Det finns inget som tyder på att en förändring kommer att ske enligt Rachel Maddows intressanta gäster Joseph Stieglitz(nobelpris-vinnare i ekonomi) och Frank Rich.

Här kan du se inslaget:

Visit NBCNews.com for breaking news, world news, and news about the economy

EN DÖENDE MEDELKLASS - ÄVEN I SVERIGE
 I USA har en amerikanska medelklassen (den som ingick i den "Amerikanska Drömmen") allvarligt decimerats när lönerna minskat år för år sedan 1970. Det var först med "Occupy Wall Street" rörelsen som man började prata om den ekonomiska snedfördelningen och slutade babbla om den amerikanska drömmen som sedan länge dunstat bort. Det var ett "Kejsarens nya käder" - moment.

De som arbetar för de stora företagen har inte fått ta del av företagens vinster som man gjorde förr. Det tycks vara ett mål att få folk att arbeta för mindre, att få folk arbeta längre utan trygghet och den tendensen finns även i Sverige.  Det är sådant som intresserar oss svenskar betydligt mer (vågar jag gissa)  än  en oändlig rapportering av vad amerikanska gubbar säger ett utdraget primärval. Hur intressant är det egentligen för oss i Sverige?

Man undrar hur svenska ungdomar idag,  med de arbeten som erbjuds, kan tjäna ihop till en rimlig pension, samtidigt som de skall finansiera bostadsbyggandet genom att ta på sig riskabla miljonlån för att få en bostad. (En bostadsbubbla skulle vara total katastrof. Vi kan inte gå ifrån skulderna som de kan göra i USA och börja på nytt. Väldig nackdel för svenskarna som aldrig blir fria).
Medelklassens löner blir allt lägre -- även om det går att få folk att arbeta för slavlöner och under usla förhållanden, är det aldrig bra för varken de som drabbas, eller för företagen som anställer dem, eller för vår demokrati. Som i USA kommer den nuvarande generationen  unga  svenskar inte att åtnjuta föräldrarnas välstånd -- så här finns mycket att skriva om kära journalister!

KRIGET MOT DEN AMERIKANSKA MEDELKLASSEN 
Lyssna på Senator Bernie Sanders tala från hjärtat.

FACKET OCH MEDELKLASSEN HÖR IHOP -- OM FACKET ANGRIPS, ANGRIPS MEDELKLASSEN.

Denna statistiken visar hur medelklassens inskomster har minskat  i takt med fackets tillbakagång.
I denna artikeln poängteras hur viktigt facket är för att förhandla fram vettiga löner och därmed för  medelklassens överlevnad. I Sverige har fackets inflytande minskat, men inte alls som i USA. Men tendensen är densamma. Därför anser jag att Göteborgs-Posten med egen USA-journalist gjort ett stort misstag att inte djupare beskriva vad som hänt med angreppen på facken i USA sedan 2010 -- det har funnits oerhört mycket att skriva om som kan ge oss en spegelbild av vad som händer här fast i mycket mindre och annan skala. Om man vill att folk skall läsa tidningen får de skriva om sådant som berör folk på det personliga planet. 

MEDELKLASSENS FÖRSVARARE
-Som sagts ovan är fackföreningar en "garanti" för vettiga löner och en hälsosam medelklass. Tänk på det när du säger att "facket inte gör något för mig". Det är tack vare facken som vi har fem veckors semester.Vem kämpar för dig när arbetsgivaren vill dra ned på din semester? Vi hade en gång bara två veckors semester. Vi kan hamna där igen. Den resan har många amerikanare redan gjort. När facken var starka hade många fyra veckors semester men idag kan man vara glad om man får två. När det passar arbetsgivaren. 
-Sedan finns det fantastiska amerikanska politiker som till exempel senator Elizabeth Warren, orädd till tusen som talar ett helt unikt klarspråk. Hon kämpar verkligen för medelklassen och hon är oerhört beundrad.
Läs här och här. Tyvärr har det skrivits mycket lite om henne i Sverige. Jag gillar moraliska och orädda kvinnor som Inga-Britt Ahlenius och Elizabeth Warren är en sådan kvinna. 

MISSA INTE UNIVERSEUM I GÖTEBORG

UNIVERSEUM i Göteborg är byggt av svensktillverkade limträbalkar som är en del av arkitekturen. Mycket lyckat.

Jona i valfiskens buk?
Nej, det är hajtänder utanför akvariet med fiskar och hajar.
Lämpligt för fotografering.

Kolla fiskarna och hajarna vi denna web camera 

Har du spindel eller ormskräck -- undvik då denna avdelningen.

Från akvariet öppnar sig regnskogen.
Varmt och fuktigt.

Stäng dörren så att inte aporna sticker ut.

Fotspår i betongen

Vad är detta för djur som trampat här?

VADDÅ PLANER FÖR PENSIONEN -- DINA POLITIKER HAR PLANER FÖR DIG!

Det går bra att drömma om vad man skall göra när man är pensionär. Veckotidningarna för fyrtiotalister skriver gärna om allt kul man skall ha som pensionär. Men våra politiker har andra planer för dig. Det kanske inte alls blir som du har tänkt om du har någon anhörig som är äldre och behöver få hjälp av hemtjänst och sjukvården -- för då har politikerna planer för dig. Speciellt om du är kvinna. Då har du nämligen redan låg pension som kommer att bli lägre och mycket av hjälp till anhöriga äldre hamnar på dig.

Inte nog med att våra politiker vill att vi skall jobba längre, och att politikerna sänkt och kommer att sänka pensionerna (via "trappan") -- de har en monterat ned sjukvården och hemtjänsten till den grad att det finns risk att fara illa om man inte har anhöriga som hjälper till. 

Politikerna har fragmenterat hemtjänsten, hemsjukvården, den vanliga sjukvården vilket innebär att de äldre inte får den hjälp de är berättigade till, inte vet vem de skall vända sig till, eller klaga hos -- och här kommer du in med din insats. Även om du är en van administratör är det inte lätt att hålla ordning på allt om du eller en anhörig blir sjuk. Kanske politikerna hoppas att man blir så vimmelkantig att man ger upp, vad vet jag.

Äldreboenden stängs på löpande band med löfte om vård i hemmet, som sedan starkt reduceras eller inte håller måttet. Det fragmenterade systemet är uppbyggt så att de gamla isoleras, inte syns eller hörs, hamnar mellan olika stolar. Oroliga äldre som vill ha trygghet och kontinuitet  får uppleva raka motsatsen --  alltmer helt ny personal inom hemtjänsten dyker upp i deras hem (20 nya ansikten i månaden ibland), personal (oftast mycket duktiga och motiverade) som ledningen utnyttjar och pressar maximalt när de räknar och beräknar varenda minut med resultatet att mer slutar eller blir sjuka och mer vikarier dyker upp hos de gamla. En ond cirkel. Systemet är i centrum -- inte människorna. 

Det finns stor risk att bli utan en givande läkarkontakt på äldre dagar (egendomligt nog beroende av politikernas "vårdval") eller att bli utan den  medicin man behöver, eller att man får medicinen alldeles för sent, eller att man hamnar på akuten i onödan -- eller att dö i förtid -- i all synnerhet om man saknar anhöriga som kan kämpa för en. Minskad personal överallt, samt det fenomenet att sköterskor som har det medicinska ansvaret för patienter, delegerar mycket av medicineringen till icke medicinskt kunnig personal inom vården och hemtjänsten, kan ibland led till "olyckliga" situationer. Detta kopplat till det bristande intresset från vårdcentralers läkare att besöka sina patienter i hemmet -- kan förklara att många som närmar sig ålderdomen är oroliga, i all synnerhet som våra politiker anser sig "nöjda" med systemet.

Detta kanske låter överdrivet, men vänta tills den tid kommer då du "tar temperaturen på systemet" - då är det så dags. Vi som betalar världens högsta skatter!  Varför har politiker sympati för så många andra utsatta -- men INTE för de äldre? Vad är det för fel på dom?  Politikerna måste till exempel motivera varför de drar in på stöd till äldre, men anser att vi skall ha kulturkalas (mest för ungdomar) i Göteborg varje år. 

Politiker tycks ha tappat perspektivet och tycks sakna den naturliga empatin för den utsatta gruppen, som äldre utgör. Vi får inte låta politikerna demonisera gruppen äldre som en jobbig  och kostnadskrävande grupp som samhället betraktas som "utanför", som kan gömmas undan och glömmas bort. Då har vi uppnått något man kan kalla för "ålders-rasism". Politiker diskriminerar redan mot äldre när de väljer vilka mediciner som skall subventioneras. Svenska Dagbladet skriver att "Staten väger in att pensionärerna bidrar mindre till samhällsekonomin när det beslutas om vilka läkedel som ska subventioneras". 

Och man kan verkligen fråga sig hur vi accepterar att 90-åriga äldre blir liggande i 13 timmar på akuten på sjukhuset och sedan skickas upp till vårdavdelningen utsvultna, nedbajsade och förvirrade. 

Så är du nära anhörig, finns mycket att göra. Den som inga anhöriga har som kan hjälpa till kommer helt enkelt i kläm. Rejält.
………………………..Tillägg 2016
Jag skrev ovanstående i februari 2013, två månader innan mamma dog.
Läs mer om mina reflektioner sedan dess på: OM VÅRD OCH OMSORG

REFLEKTIONER ÖVER EN GRÖN DAM

Julklapp till Mamma 1965
Grön brännvinskaraff från Guldkroken i Hjo.

Det var julen1965 och jag hade jobbat som konduktör på spårvägen hela sommaren och jag hade aldrig i mitt liv haft så mycket pengar att röra mig med. Nu  skulle jag  minsann köpa en fin julklapp till mamma. 

På den tiden var det mycket populärt med grönt porslin och vi hade gröna vin och ölglas och gröna tallrikar från Andersson och Johansson (som senare blev Höganäs) i vårt jättestora rustika kök på Vasagatan. Jag tyckte att denna gröna karaffen i form av en grön dam med avtagbart huvud, skulle bli den perfekta presenten. 

Jag minns inte exakt hur den togs emot, men det jag minns mycket starkare är känslan jag hade julen 1965 när jag gick bland smågatorna runt Östra Hamngatan och Varuhuset Ferdinand Lundquist (sedermera NK) och köpte julklappar till familjen -- jag som tidigare mest tillverkat egna julklappar upplevde allt köpande i julvimlet som något extremt och undrade om detta verkligen kunde fortsätta på det här sättet. Var det mina kära tant Ingeborg favoritmening "Frossare och drinkare skola fattiga varda" som påverkade mig?  Det var nog snarare skiftet mellan femtiotalets relativa återhållsamhet i konsumtionen och sextiotalets, köp-slit-och-släng livsstil som gjorde sig tillkänna. På femtiotalet fick vi barn ärva varandras kläder (även kusiners kläder), de syddes helt enkelt om och blev som "nya". Kläder och strumpor som hade hål, fixades på Lappcentralen ett väldigt väl besökt ställe bland göteborgare. Det kallades även för konststoppning. Kläder vårdades, borstades rena regelbundet och behandlades mot mal varje vår -- allt för för att kläderna skulle vara länge.

Men det var då det. Nu var det sextiotalet och jag hade jobbat som konduktör på nya moderna (svenskbyggda) spårvagnar och hade pengar på banken, ekonomin blomstrade och folk i allmänhet hade betydligt mer betalt -- och de ville naturligtvis köpa saker för sina pengar. Så kanske det var mot den bakgrunden som jag betraktade köpyran julen 1965 som "extrem".

När mamma rensade ut inför en flytt, fick jag tillbaka min gröna som jag nu har som en slags symbol, en minnesbild från 1965. Vårt shoppande har har bara fortsatt och blivit än mer intensivt och verkligen extremt. Mycket har ändrats sedan 1965. (vem kunde ana teknikutvecklingen?) Vi övergav så småningom vårt stora förälskelse i teak, vi övergav tyvärr alltför sent det rivningsraseri som började på sextitalet, men vem kunde gissa år 1965 att så mycket som då tillverkades i Sverige, en dag skulle tillverkas  i Kina? Vem kunde gissa att fisk som fångades i Nordatlanten skulle frysas ned hel för att tinas upp i Kina och där fileas och frysas om för att skickas i retur till Sverige. Vem kunde ana att Volvo skulle komma att ägas av ett kinesiskt företag? Och att gatubeläggningen i form av massiva granitblock på Kungsgatan  en dag skulle komma från Kina. Det hade varit omöjligt att föreställa sig. Vem hade anat att de utländska besökarna som vi stolta visade upp våra varv för, skulle konkurrera ut de svenska varven drygt ett årtionde senare? 

GÖTEBORG PÅ MUGGEN

NYTT!

Göteborg har mycket fin att visa upp. Och varför inte föreviga det på en mugg?

Jag har letat bland mina fotografierna och producerat följande Göteborgsmuggar.

Se alla muggar här.

Detta motivet kommer från ett vackert hus på Storgatan.
Storgatan har väldigt många fina byggnader.
De fina herraran är från en pampig ingång på Norra Hamngatan 6.
Jag tyckte att de passade fint ihop  med den tegelröda fasaden
Köp koppen här.

Victoriapassagen är gammaldags intressant och mysigt.
Köp muggen här

Motivet kommer från de otroligt fina koppardörrarna på det gamla Telegrafverket  som är byggt i Nationalromantisk stil.
Köp muggen här.

Avenyn i Göteborg känner ju alla till. Jag tyckte att två spårvagnar från förr  passar alldeles utmärkt på var sida.
Köp muggen här

Ostindiefararen "Ghöteborg" är en kopia av ett äldre skepp.
Se mina fotografier från min engelska blogg.
Muggen är ett collage av mina bilder en solig dag.
Köp muggen här.

Svenska Ostindiska Kompaniet tog hem mycket blå-vitt porslin och fartyget  "Ghöteborg" är en kopia av fartyg som var aktiva i handeln.
Köp muggen här

Tomtehuset på Vasagatan är älskat av alla .
Jag kombinerade motivet med två tegelröda solar från det fina Jugend-huset på Föreningsgatan.
Köp muggen här.

Göteborg har många vackra fasader. Jag har läge beundrat huset på Drottninggatan 33. Passade utmärkt på en mugg.
Köp muggen här

Stora Hamnkanalen i Göteborg.
Hölländare byggd Göteborgs kanaler och de ger staden dess karaktär.
Köp muggen här.

Kämpebron är en av de äldsta broarna i Göteborg.
Köp muggen här.

Göteborg har mycket bra dricksvatten

Sedan 1789 har befolkningen i Göteborg kunnat hämta vatten från Kallebäcks Källa  via ett tappställe  utanför Domkyrkan i Göteborg.I det  nuvarande tappstället ser man denna vackra drake som jag valt att sätta på denna mugg.

Köp muggen här

Det gamla Telegrafverket i Göteborg har många fina målningar vid ingången om man ger sig tid att titta upp i taket. Här är ett typiskt jugendmotiv runt de tre kronorna som representerar det statliga Telegrafverket som bildades 1853.
Köp muggen här.

"Bältespännarna" en skulptur mitt emot Stora Teatern i Göteborg.
Detta är en speciell historia som beskrivs i bilder på skulpturens fundament.
På varje sida, vaktar granit-örnar från det gamla Telegrafverket i Göteborg. Jag tyckte att de  national-romantiska örnarna passade fint ihop med den gamla mytiska forntida tvekampsformen  "spänna bälte" som är historien bakom skulpturen Bältespännarna.
Köp muggen här!

Trädgårdsföreningen i centrala Göteborg är något alldeles speciellt. Älskad av dess besökare. De här damerna satt så fint bland rosorna en underbar sommardag så jag kunde inte låta bli att ta en bild. Många tycks gilla stämningen i det här fotografiet och därför hamnar det nu på en mugg.
Bilden finns även som affisch eller kort
Köp muggen här!

Avenyn är vår stora paradgata som blivit ännu större på detta foto
Köp muggen här 

 

Det är detaljerna som gör det. Vad har du sett detta ansiktet? Jo, ovanpå en dör på ett hus på Kungsportsplatsen i Göteborg. Du ser det när du väntar på spårvagnen. Håll koll på detaljerna!
Köp muggen här

Ringlinjen är organisationen som bevarar gamla spårvagnar i Göteborg.
Jag älskar dessa gamla spårvagnar från min barndom.
Köp muggen här.

Posthotellet som en gång var centralpost i Göteborg är byggt i Nationalromantisk stil.
Jag kunde inte låta bli att göra en mugg med denna fina byggnad.
Köp muggen här