Angela från London var fascinerad. Varje kväll lämnade hon den ombonade värmen i vårt hus och klev ensam ut i det svenska vintermörkret.
Det som lockade var svenska elektrifierade adventsljusstakar och adventsstjärnor, en mängd ljuspunkter i en mängd fönster. De lyste upp mysigt och märkligt i den svarta vinternatten.
-Varje ljus ser jag som en liten hälsning till mig personligen, anförtrodde Angela. Varför skulle de annars ha gardinernaa öppna? I England drar vi för gardinerna på kvällen, mest för värmens skulle, men också av tradition.
Men här är gardinerna vänligt öppna. Och alla ljusen i mörkret, de är så vackra och tröstande på ett härligt sätt.
Det var inte bara adventsljusstakarna som fick Angela att promenera i villakvarteren i Göteborg. Det var en annan exotisk upplevelse. Att som ensam kvinna kunna vandra omkring utomhus på natten utan att riskera att ofredas. Det kunde hon inte uppleva i London.
-Det känns så härligt att strosa helt ensam i mörkret utan oro och samtidigt njuta av friheten och ljusen i fönstren, som glimmande stjärnor, konstaterade en äppelkindad Angela efter en av hennes många nattpromenader.
Jag berättar bara detta för er så att ni vet vad det rör sig om, om ni en vinternatt skymtar en ensam kortvuxen nattvanderska som står och tittar in i era fönster.
Bli inte rädda, det är bara Angela från London som står där och njuter på sitt lilla speciella sätt!
