Jag får en underbar upprymd känsla när innanfönstren är på plats i min stuga. Då vet jag att jag har rustat för vintern.
Då får det bli hur kallt som helst - jag kan mysa i stugvärmen med nygräddade pannkakor och sommarens sylt. Det kan vina kallt runt huset. Innanfönstren sitter fastskruvade på plats. De vita klisterremsorna täcker springorna. Vädrets makter når mig inte. Jag mår gott i min stuga.
På våren är det nästan lika roligt att ta bort innanfönstren som det var att sätta in dom i höstrusket. Det som jag tidigare velat stänga ute är nu välkommet in. Den bistra kylan har förbytts till en ljummen och frisk- doftande vårvind.
De vita klisterremsorna av papper fuktas, dras bort och kastas. Fönstren tas ut och placeras på vinden i en garderob redo att plockas fram till hösten.
Stackars de människor som har vanliga kopplade fönster. Vad de går miste om mycket.
Dagens bekväma människor har gjort det lätt för sig och det är ju bra på många sätt. Men tiden som de förr använde till att sätta in och ta ut innanfönster, tillbringas nu istället i bilköer eller på gym fulla med lysrör och svett, eller i soffan framför tv- apparaten.
Jag tycker synd om dom som inte får uppleva den sanna glädjen med innanfönster.
